Elektrisk str?m uppst?r d? elektrisk laddning f?rflyttas. Str?m definieras som laddning per tidsenhet. De laddade partiklarna ?r vanligtvis elektroner men kan ?ven vara joner.

I en elektrisk krets s?ger man av historiska sk?l att str?mmen g?r fr?n h?gre till l?gre potential ?ven om elektronerna r?r sig i motsatt riktning.

SI-enheten f?r elektrisk str?m (elektrisk str?mstyrka) ?r ampere med symbolen A, och ?r en av de sju grundenheterna. I fysikaliska formler anv?nds symbolen I (ty. Intensit?t 'styrka', 'intensitet') f?r elektrisk str?m.


Elektricitet ?r ett fysikaliskt fenomen. Grunden till elektricitet ?r att materia kan ha elektrisk laddning. Fenomenet tar sig uttryck i v?lk?nda former som blixtar och statisk elektricitet liksom i elektromagnetiska f?lt och elektromagnetisk induktion. Ordet elektricitet kommer av det grekiska ordet f?r b?rnsten, ???????? (elektron) och slutligen fr?n latinets ?lectricus (b?rnstensliknande). Ordet myntades av britten William Gilbert ?r 1600 vid hans experiment med statisk elektricitet.

I dagligt tal r?cker ordet elektricitet f?r att beskriva ett antal fysikaliska effekter. I vetenskaplig terminologi ?r d?remot denna term vag, och det ?r b?ttre att tala om f?ljande inb?rdes relaterade men distinkta fenomen:

  • Elektrisk laddning — en egenskap hos vissa subatom?ra partiklar och som best?mmer deras elektromagnetiska interaktioner. Elektriskt laddad materia b?de skapar och p?verkas av elektromagnetiska f?lt.
  • Elektrisk str?m — en r?relse eller fl?de av elektriskt laddade partiklar, som vanligen m?ts i ampere.
  • Elektromagnetiskt f?lt — ett kraftf?lt som skapas av en elektrisk laddning p? laddningar i dess n?rhet.
  • Elektrisk potential — f?rm?gan hos ett elektriskt f?lt att utf?ra arbete, vilket vanligen m?ts i volt.
  • Elektromagnetism — en grundl?ggande interaktion mellan magnetf?ltet och n?rvaron och r?relsen hos en elektrisk laddning.

Elektriska fenomen har studerats sedan antiken, ?ven om vetenskapliga framsteg inom omr?det inte gjordes innan 16- och 1700-talen. Praktiska anv?ndningsomr?den f?r elektriciteten f?rblev dock f? tills dess att ingenj?rer under det senare 1800-talet l?rde sig att anv?nda elektricitet i hem och inom industrin. Den snabba expansionen av elektrisk teknik vid den transformerade samh?llet i grunden. Elektricitetens ovanliga flexibilitet som energik?lla betyder att den kan anv?ndas i en rad sammanhang, inklusive f?r transport, uppv?rmning, ljus, kommunikation och ber?kning. Elektriciteten kan f?rv?ntas utg?ra ryggraden hos det industriella samh?llet ?ver en ?versk?dlig framtid.[